Vera Kremer
Vera Krémer
Vera föddes i Ungern 24 juni 1920. Hon gick ur grundskolan och därefter gymnasiet. Gifte sig tidigt och fick ett barn, Julia. Andra världskriget började 1 september 1939 men berörde inte direkt ungerska judar fram till mars 1944. Det man märkte i Ungern var flyktingar från Polen och Tjeckien. Många av de var judar. Det bildades getton och koncentrationsläger men långt från Ungern, huvudsakligen i det ockuperade Polen. Enligt planerna skulle förintelsen av de ungerska judarna starta på våren 1944. Aktionen skulle börja med den judiska befolkningen från landsorten. Därefter skulle judarna samlade i Budapestgettot deporteras mot döden i Auschwitz. Från den 5 april 1944 fick alla judar (utom barn under 6 år) bära en gul Davids stjärna. Veras Krémers man (Julias pappa) blev kallad till så kallad arbetstjänst dvs ett slavarbete. Familjen Krémer splitrades. Vera Krémer fördes till gettot i Monor. Hon gömde dottern Julia hos farföräldrarna. Vera Krémer och hennes mor deporterades från Monor gettot den 9 juli 1944 och kom till Auschwitz-Birkenau den 11 juli 1944. På en av vagnarna stod det skrivet att det fanns 3079 judar på tåget. Efter selektionen vid ankomsten till Auschwitz-Birkenau var det bara 426 män och 469 kvinnor som blev utvalda till slavarbetet, bland de den 24 åriga Vera Krémer. Resterande 2184 människor, bl.a. Veras mor, hade kvävts till döds i Auschwitz-Birkenaus gaskammare samma dag. Från Auschwitz flyttades Vera Krémer till lägret i Bergen-Belsen där hon befriades den 15 april 1945. På bilden är Vera Krémer 17 år.
1934,
Vera Krémer född Nagy i skolan i Ungern.
Vera står som andra från vänster i översta raden markerad NV (Nagy Vera).
1941,
Szolnok, Ungern
Vera Krémer (här 21 år) tillsammans med sin man Miklós Krémer och deras nyfödda dotter Julia, Szolnok 1941.
19 mars - 8 juli 1944, Deportationer till Auschwitz
Den 19 mars 1944 startade tysk ockupation av Ungern. Två dagar senare, den 21 mars 1944 anlände Adolf Eichmann med en stab på omkring 200 man till Budapest. Planerna för förintelsen av de ungerska judarna tog form. Förintelsen av de ungerska judarna startade med den judiska befolkningen i landsorten. Först därefter, i juli 1944. skulle judarna som samlades i Budapestgettot deporteras mot döden i Auschwitz. Deportationerna från landsbygden påbörjades i den nordöstra zonen, som låg närmast ryska fronten. Under knappt två månader, mellan den 14 maj och den 8 juli, deporterades 437 402 judar från Ungern till Auschwitz. Vera Krémer och hennes mor fördes till gettot i Monor. Man gömde Veras dotter Julia hos farföräldrarna. Från Monorgettot förs Vera Krémer till Auschwitz.
1 maj 1944, Selektion vid rampen i Auschwitz-Birkenau.
Kvinnor, barn och äldre än 50 år fördes direkt till gaskamrarna. På bilden från ett tyskt arkiv står: Bundesarchiv Bild 183-N0827-318, KZ Auschwitz, Ankunft ungarischer Juden. 1 May 1944. Selektionen innebar att alla i den namnlösa gruppen - kvinnor, barn och gamla mördades 1 maj 1945 i gaskamrarna. En del i gruppen har kvar sina påsydda gula Davids stjärnor.
1944 - 1945, Evakuering av Auschwitz
När ryska fronten närmade sig startade tyskarna evakuering av Auschwitz med deportationer av cirka 66 000 fångar huvudsakligen till Bergen-Belsen och Buchenwald. Den 18 januari 1945 startade de så kallade dödsmarscher, evakuering till fots utan vinterkläder och skor. Vera Krémer kom till Bergen-Belsen. I april insjuknade hon i tyfus.
April 1945, Bergen-Belsen.
I början av 1945 blev Bergen-Belsen slutstation för tiotusentals fångar som sändes ut på dödsmarscher från andra läger i öst. Många av de nyanlända fångarna fick inte ens tak över huvudet. Livsmedels- och vattenförsörjningen upphörde och en fruktansvärd fläcktyfusepidemi bröt ut. Från januari till mitten av april 1945 dog omkring 35 000 fångar, varav 18 000 enbart under mars månad. Då det inte fanns möjlighet att bränna eller gräva ner alla döda kroppar började man istället att stapla de döda i högar runtom i lägret. När de brittiska trupperna kom in i Bergen-Belsen så var det första steget att skilja de döda från de halvdöda och begrava liken i massgravar. Man var nödsakad att använda bulldozers.
Juni-Juli 1945, Lübeck.
Vera Krémers D.P. Registration Record från Swedish Transit hospital som fylldes den 30 juni 1945. Vita båtens namn Kastelholm och avresedatumet, den 5 juli 1945 är antecknade med röda bokstäver.
Juni-Juli 1945, Lübeck.
I Lubeck fick Vera Krémer ett svenskt identifikationskort med nummer L 3125. Den gröna stämpeln inresan Trelleborg var troligen instämplad i Stockholm eller dagen innan på redden i Trelleborg.
Juli 1945, S/S Kastelholm
Vera Krémers diagnos, pleurit eller en lungsäcksinflammation, det innebär en kraftig och skärande smärta i bröstkorgen som förvärras vid djupa andetag, hosta och nysning. Vera Krémer hade exsudativ pleurit med mycket vätska i lungorna. Röntgenläkaren i Stockholm skrev i sitt utlåtande att man p.g.a vätskenmängden hade svårt att bedömma (se) lungorna. I anamnesen från S/S Kastelholm står det att man hade tappat 1/2 liter vätska 5 dagar före avresan från Lübeck.
Juli 1945, S/S Kastelholm
Vera Krémer kom till Stockholm med S/S Kastelholm som förde under juni och juli 1945 Förintelsens överlevande, mestadels från Bergen-Belsen, till Stockholm. Det skedde inom UNRRA hjälpen och under Röda Korsets. S/S Kastelholm ingick då i en flotta av fem fartyg som administrerades av Marinstaben och fick därefter namnet de Vita båtar. Alla båtar var märkta med Röda kors märket samt namnet SVERIGE och båtens namn med stora bokstäver.
Juli 1945, Frihamnen
Ett antal Förintelsens överlevande som kom till Stockholm under sommaren 1945, anlände till Frihamnen med lasarettfartyget S/S Kastelholm från Lübeck. De kom till Kajplats 2, precis bakom Magasin 2 där båtar till Tallin lägger till nu. De mest sjuka hade burits iland på bårar eller utan bårar som små knyten, svepta i filtar då många vägde strax över 20 kilo.
Juli 1945, Frihamnen
Den 8 juli 1945, direkt från Kajplats 2 i Frihamnen fördes Vera Krémer på bår till ambulansen och kördes till Epidemisjukhuset vid Albano och avdelning III där. Övriga ankommande undersöktes och kördes först till sanitetsanstalten i Ropsten och först därefter därifrån, i en arméambulansbuss, de dryga 50 kilometrarna till beredskapssjukhuset i Sigtuna.
Juli 1945, Epidemisjukhuset i Stockholm.
Epidemisjukhuset hade flera avdelningar som var uppdelade efter de olika smittsamma sjukdomarna som låg i olika byggnader. Allt för att minska smittorisken. Vera Krémer kom till avd. III.
Juli 1945, Epidemisjukhuset i Stockholm.
Den 8 juli 1945, direkt från Kajplats 2 i Frihamnen fördes Vera Krémer på bår till ambulansen och kördes till Epidemisjukhuset och avdelning III där. Vera registrerades såsom Ungersk krigsfånge.
Juli 1945, Epidemisjukhuset i Stockholm.
Den 13 juli klockan 16.25 dog Vera Krémer 24 år gammal på Epidemisjukhuset i Stockholm.
Juli 1945, Epidemisjukhuset i Stockholm.
Utskrivningssedel från Epidemiska sjukhuset i Stockholm. Den 13 juli klockan 16.25 dog Vera Krémer, 24 år gammal, på Epidemisjukhuset i Stockholm. Vårdtid anges till 5 dagar.
13 Juli 1945, Stockholm.
Vera Krémer var den första bland Förintelsens offer som dog och begravdes i Stockholm. I Mosaiska församlingen gravbok finns bredvid Veras namn, en anteckning "1945 års räddade".
2019-2020, Norra Judiska begravningsplatsen, Solna
Vera Krémers grav. Hon kom till Stockholm med S/S Kastelholn och dog några dagar efter på Epidemisjukhuset Stockholm. Under flera år var Vera Krémers och många andra Förintelsens offer gravar glömda och gravvården eftersatt. Alla gravhällar hade sjunkit under marken och gravinskriptioner gick inte att läsa.
Genom ett enskilt initiativ från Föreningens Förintelsens Minne hade en omfattade arbete med att lyfta och rengöra gravhällar gjorts. Man restaurerade ett antal gravhällar som hittades 5 cm under grässytan och var helt oläsbara såsom Vera Krémers gravhäll. Arbete utfördes omsorgsfullt av företaget Stockholms Gravvårdar på ideell basis. Överst ses gravhällen efter att ha frilagts. På den nedre bilden ses gravhällen efter renoveringen och monteringen 15 cm ovanför markytan.