Vera föddes i Ungern 24 juni 1920. Hon gick ur grundskolan och därefter gymnasiet. Gifte sig tidigt och fick ett barn, Julia. Andra världskriget började 1 september 1939 men berörde inte direkt ungerska judar fram till mars 1944. Det man märkte i Ungern var flyktingar från Polen och Tjeckien. Många av de var judar. Det bildades getton och koncentrationsläger men långt från Ungern, huvudsakligen i det ockuperade Polen. Enligt planerna skulle förintelsen av de ungerska judarna starta på våren 1944. Aktionen skulle börja med den judiska befolkningen från landsorten. Därefter skulle judarna samlade i Budapestgettot deporteras mot döden i Auschwitz. Från den 5 april 1944 fick alla judar (utom barn under 6 år) bära en gul Davids stjärna. Veras Krémers man (Julias pappa) blev kallad till så kallad arbetstjänst dvs ett slavarbete. Familjen Krémer splitrades. Vera Krémer fördes till gettot i Monor. Hon gömde dottern Julia hos farföräldrarna. Vera Krémer och hennes mor deporterades från Monor gettot den 9 juli 1944 och kom till Auschwitz-Birkenau den 11 juli 1944. På en av vagnarna stod det skrivet att det fanns 3079 judar på tåget. Efter selektionen vid ankomsten till Auschwitz-Birkenau var det bara 426 män och 469 kvinnor som blev utvalda till slavarbetet, bland de den 24 åriga Vera Krémer. Resterande 2184 människor, bl.a. Veras mor, hade kvävts till döds i Auschwitz-Birkenaus gaskammare samma dag. Från Auschwitz flyttades Vera Krémer till lägret i Bergen-Belsen där hon befriades den 15 april 1945. På bilden är Vera Krémer 17 år.